Istället för att lämna pengar efter sig uppmuntras användarna byta till sig något i automaten, samt märka sitt bytesobjekt med ett kort meddelande.

Här skapas utrymme för byten mellan främlingar som kanske aldrig ens träffats. Det bildas på så vis inte några tydliga social band utan mer svårdefinierade relationer som i sin tur skapar ett oändligt nät. Du får själv fantisera över vem som bär solglasögonen du bytt bort eller vem som lämnat videokassetten med kortfilmer du bytt till dig. Kanske är det just denna ovisshet som skapar estetiken i dessa svårdefinierade band och relationer. Samtidigt som du tillåts vara anonym finns det utrymme att skapa intima uttryck och påverka de berättelser som växer fram i samband med och efter bytet. De som engagerar sig i bytet blir delaktiga i dessa berättelser. Dels genom att de själva tar med sig något hem och dels genom att de har möjlighet att lämna något efter sig.

Bytet blir här en form av kommunikation som medieras via de objekt som förflyttar sig från det privata till det offentliga för att sedan återgå till det privata. I och med plattformens öppna karaktär finns det utrymme för ett flertal olika sätt att närma sig bytet och automaten användes på en mängd olika sätt - skapa uttryck eller berättelser kring objektet och avsändaren, sprida propaganda, bli av med saker som känns överflödiga eller kanske t.o.m. besvärande, byta till sig något som man faktiskt behöver eller bara byta för bytet skull.

Istället hade han tagit en armbandsklocka från automaten som han sedan haft på sig under en resa till England. Han hade sedan skrivit en berättelse kring resan och klockan. Väl tillbaka i Malmö hade han placerat klockan och berättelsen i ett kuvert för att sedan lämna tillbaka den i automaten. Istället för att byta något hade han lånat ett objekt och gett det en ny historia. Vi satt och pratade i lite mer än en timme och han lovade att han skulle skicka sin berättelse till mig senare. Medan vi satt där kom en kille fram till automaten. Jag gick fram och frågade vad han hade bytt och om jag kunde ta en bild. Han blev röd i ansiktet och såg lite tveksam ut. När jag istället frågade om jag fick ta ett kort på hans hand var han mån om att jag skulle få med hans tatuering. Han bytte en hemmabränd CD-skiva med Missy Elliot mot ett paket med tuggummi.

Sedan gick jag till skolan för att äta lunch och kom tillbaka vi tre eftersom jag och Maria skulle ha handledning på biblioteket då. Medan vi satt och pratade kom ett flertal människor fram. Bla tre ungdomar i 20 årsåldern som bytte ett paket med pappersnäsdukar mot ett litet paket med kritor. En kille i 30 årsåldern kom fram och började snurra på karusellerna. Med förtjust min tog han ut en rosa dagbok, men lämnade tillbaka den efter en stund och skyndade iväg.

Lite senare kom ett par tillsammans med sin dotter fram. Det berättade att de varit där tidigare och bytt. När jag frågade vad de bytt då blev pappan lite besvärad och sa att det inte var något roligt. Jag kände mig nästan lite oartig som om jag frågat vad han vägde. Pippi 5 år bytte till sig en kompass och ett klistermärke med Shaktiman mot ett hårspänne och en teckning som pappan hade i sin Filofax. När hon var klar gav hon klistermärket till sin pappa som han i sin tur fick sätta på sin Filofax.

Killen som var intresserad av den rosa dagboken kom tillbaka och försökte övertala sin flickvän att byta till sig den. Han erbjöd sig att lämna något han hade i sin väska, men hon ville inte ha den. Det var som om han ville ge den i present till henne. Efter att de gått kom ytterligare ett par som var intresserade av dagboken. De öppnade den för att se om det fanns något i den, men den var tom. Tjejen frågade killen om de kanske hade något i bilen som de kunde byta bort. Efter ett långt övervägande gick de och kom inte tillbaka.

På kvällen gick jag på en fest där jag träffade en kille som berättade att han hade varit vid min automat. Han hade bytt till sig ett spel med texten "tidsfördriv" mot ett visitkort som han gjort själv. När jag för någon vecka sedan sett kortet tyckte jag att det var fint och bytte det till mig. På visitkortet fanns varken namn eller telefonnummer - bara av en fågel. Kortet var dock märkt med texten "visitkort". Jag tycket det var fint just för att texten skulle kunna passa till många av de andra objekten. De fungerar som anonyma visitkort. Han berättade att han först tänkt lämna sin mobiltelefon som han inte längre använde, men valt att inte göra det eftersom han trodde att folk då skulle bli giriga och bara byta för att det låg något av högt värde i automaten. Samtidigt som han hade bytt bort sitt visitkort hade automaten även besökts av en grupp barn. De hade dock nöjt sig med att byta plats på innehållet i automaten. För dem hade det varit nog just att flytta runt sakerna - att ta ut något en liten stund, för att sedan byta den mot något annat osv.